Sista dagen hemma

Så. Sista dagen hemma, idag åkte jag och pappa till stora sjukhuset i Solna (hmm, undrar vilket?) och tog bort mina stygn i överkäkens tandkött. Om det hade varit riktiga stygn hade det motsvarat ca 20-25 stygn. Nu när det är tandkött så "tråcklar" de istället. Syr ett stygn längst bak på varje sida, tråcklar sig fram till mitten och knyter ihop. Det gjorde inte det minsta ont att ta bort stygnen. Jag har ju ingen känsel i tandköttet, var nog därför :-). Men känslan var ändå obehaglig. Tanken på hur ont det kunde ha gjort var nog skulle man kunna säga. Jag tror få människor njuter av, eller är likgiltiga inför att ha massa vassa, läskiga metallinstrument i munnen. Eller? You tell me.

Efter den upplevelsen åkte far och jag och fikade på McDonalds. Fördelen med den här operationen är att jag kan äta en glass med chokladtopping och en chokladdonut utan att skämmas! Tack pappa!

Idag har det också blivit ganska mycket biologiplugg. Erytrocyter ska det vara! Inte röda blodkroppar som normala människor skulle säga... Jag är trött på eländet redan, får se hur provet går i morgon. Tycker nog att min magister får se det som en stor uppoffring från in sida att jag överhuvudtaget visar mig på plats och skriver provet efter allt jag har gått igenom med operationen menar jag.