fredag, juni 15, 2007

Den gladaste dagen i mitt liv!

Jag vaknade 6:30 onsdagen den 13 juni. Lite nervös var jag, men snoozade med ögonen öppna i ca 15 minuter innan jag pallrade mig upp till duschen. Till frukost blev det havregrynsgröt och grovt börd med massa vatten för att orka stå på benen hela dagen. På med mina fina studentkläder och min fina studentmössa och sen lite smink såklart! Jag kände mig så nöjd med outfitten och jag var redan helt lycklig av att bara vara på väg in i den stora dagen!

Mamma skjutsade mig till skolan och den väntade champangefrukosten som ägde rum på vår fotbollsplan. Alla treor var nog där och vi skålade, åt jordgubbar och skrev i mössorna. Det var så kul att se alla på bra humör, och i sina finaste kläder.

Klockan 10:30 bjöd skolan på lunch i matsalen med några tal och några uppträdanden. Jag passade på att slänga i mig mat här också. Hade ju ingen aning om när jag skulle komma hem till min mottagning. Efter lunchen var det dags för ceremonin i ljushallen. Min skola, eller numera min fördetta skola, har en stor ljushall i mitten där balkonger finns tre våningar upp. Runt dessa balkonger stod ettorna och tvåorna medan vi treor satt längst. Under cermonin sjöng kören, musikalarna framförde en låt och några andra musikelever sjöng också. En del stipendier delades ut, vilket tog hur lång tid som helst!

Efteråt skyndade vi oss upp i klassrummen för att vara med klassen och mentorn en sista gång. Här mottog vi också våra betyg. Våra orginalbetyg. Mentorn upprepade flertalet gånger att man bara får ett orginalbetyg, så ta inte med det på flaket! Men det gjorde jag inte heller.

Dagen gick i ett. Aktivitet efter aktivitet! Efter betygsutdelningen tog vi oss ned till ljushallen igen för att förbereda oss för utspringet. Vilken stämning! Folk skrek och sjöng och jag bara log med hela kroppen! Det var lite ramsor, sam mot natur. Men innan utspringet förenades vi i "Vi älskar Blackan!" (nu kan alla ni som inte redan visste kanske lista ut vilken skola jag gick i. Inga tårar här inte utan bara en sprakande, gnistrande lyckokänsla! Dessutom drog ju min klass lyckostråt, vi fick springa ut först! (Många utropstecken här =)) Vi tog oss ut i den skinande solen och mötte folkvimlet utanför, det var hur mycket folk som helst. Och jag var bara så lycklig. Bara så glad.

Efter en liten marsh med alla treor fick vi gratuleras av våra familjemedlemmar för att sedan byta till flakkläder och hoppa på det väntande flaket. Här var det också en gryyyym stämning. Vi hann hela vägen in till Sergelstorg där vi badade i fontänen innan vi hoppade av vid Thorhildsplan med öl och cider över hela kroppen och i håret för att ta tuben hem. Hem till den mottagningen och hem till maten.

Jag luktade verkligen apa, eller snarare kanske fyllgubbe, men en snabbdusch och lite hårtvätt rådde bot på det. Mottagningen var också verkligen toppen. Jag träffade folk jag inte träffat på väldigt länge, även om det känns som att jag inte hann prata med alla, eller prata så länge jag ville med alla. Lite mat gjorde i alla fall susen och det kändes mycket bättre! Jag blev dessutom jätteglad för alla fina presenter jag fick! Jag fick en "Mine"-vas som jag hade önskat mig. Jag fick smycken och lite olika skålar. Allt i min stil! Min älskade pappa höll ett litet tal till mig också. Det första talet skrivet till mig! Tack pappa!

Efter mottagningen skulle vi träffas upp för att åka in till slutskivan som hölls på Flemings vid Fridhemsplan. Det var kanske inte det allra smartaste jag gjort, eftersom jag redan var pisstrött, men det var kul att träffa en del klasskompisar som jag antagligen aldrig kommer att se igen =(. Jag är inte superledsen. De jag vill träffa, kommer jag att träffa. Så det så.

01:25 tog vi nattbussen hem, och jag slocknade kanske runt 03:30. Var alldeles för mycket uppe i varv, fastän jag var trött. Men jag somnade som en lycklig ung student, och vaknade upp som arbetslös. Men det bryr jag mig inte om så mycket för tillfället! För nu är det sommar och på tisdag ska jag se en av världens coolaste, snyggaste och sexigaste killar i Globen, nämligen Justin Timberlake! (Långt inlägg, sorry).

1 kommentar:

Kottefamiljen sa...

Hurra, hurra, hurra!

Kottefamiljen ber att få gratulera!
Visst är det skönt att ha tagit studenten (det var iofs ett tag sedan både Kottemamman och Kottepappan gjorde det, men vi minns fortfarande hur kul det var!!)

Grattiskram!!