Vad minns jag egentligen från studenten? (Jag var inte full, tro inte det, men jag var grymt glad och hög på endorfiner). Allt är ganska blurrigt, jag har inte så stor koll på vad jag sa, eller gjorde, men jag var glad. Så glad! En dag i mitt liv då jag helt och fullständigt levde i nuet, morgondagen och framtiden fanns inte. Hela jag var uppslukad av vad som hände i ögonblicket jag var i.Kanske är det inte meningen att man jämt ska vara så lycklig, för hur ska man då kunna skilja ut höjdpunkterna ur vardagen? Studenten är en av de dagarna i mitt liv som jag alltid kommer att minnas som en extra glansfull dag, en dag så långt från vardagen som man bara kan komma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar